måndag 9 mars 2009

Det suger


att vara svag. Är inne i en period där jag inte känner mig själv. eller jo jag känner mig nog för bra, har ju varit här innan. Dock längesedan nu. Men det kommer mer och mer. Vill inte hamna DÄR igen. Det går så jävla fort ner, och tar sådan jävla tid att ta sig upp igen. Tänk er att ni trillat ner i en brunn med vatten i... försöker ta er upp utan hjälpmedel... HUR LÄTT ÄR DET. just nu känns det så för mig. jag försöker sträcka mig efter ngt men kommer ingenstans.

Mitt satans humör går mig på nerverna... kan gå från att vara jätte glad till att bli jätte dämpad och ledsen... men vet egentligen inte varför. Det suger och jag orkar inte.´Innan fick mina älskade hundar mig att vara stark... men dom har jag inte längre och det känns. Syrran är den som får mig att hålla mig kvar för tillfälligt. Jag vet att hon älskar mig vad jag än gör och hur mkt vi än kan hata varandra eller bli sura på varandra så blir vi vänner igen och älskar varandra! Hon dömmer aldrig mig för vad jag gör.

Inga kommentarer: